,,,,,kan inte livet bara få flyta på o vara lätt. Känns fan som man stångas med betongväggen dagligen just nu, man e glad varje dag som man inte bryter ihop. Om det inte vore för min underbara man mina ljuvliga barn(nästan alltid) och mina verkligt underbara vänner så skulle jag nog va ett vrak vid skrivande stund. Visst finns alltid någon som har det värre men jag kan inte bära deras börda på mina axlar lever ju imitt liv och med allt vad det innebär, just nu känns det som det räcker o blir över. Efter en natt med dålig sömn ringde klocka lika irriterande 05.00, jobbade sen ett fm skift sen cyklade jag o hämta min lilla juvel på dagis o hon på strålande humör o glad att mamma kom inte alla dagar det är så vill jag lova. Sen va det hem o plocka fram mat som min äldste son tillaga medans jag o min man va iväg en sväng, han utfodrade sina syskon o det var bara för oss att sätta sig till bords när vi kom hem. Sen tog pappa en cykel tur med sin lilla prinsessa medans jag tog Jim o åkte på fotboll. Nu har min man vart o handlat lite så jag fick bröd till imorgon älskade han TACK! Dags att krypa ner under täcket o hoppas att nattens sömn blir bättre.
/Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar