Ovanligt

I dag ska inte min blogg handla om vad jag gjort utan vad som nu på kvällen slog mig medans jag låg o tittade på sommarpratarna på tv.

Vi människor har en tendens till att alltid leva upp till andras bild av en själv, som ofta är skapad av mig.
Vi tenderar också att efterlikna varandra istället för att skapa förutsättningar att ta till vara på varandras olikheter.
Se möjligheter istället för att förbruka energin på de hinder vi tror oss veta ska möta oss. Att våga visa sina svagheter, låta någon se jag är mänsklig.
Våga ta hjälp vi/jag är inte perfekt, lära av andra genom att blotta sig själv.
Att släppa taget om människor som inte vill, ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon men det måste inte vara jag.
Ge varandra en klapp på axeln när vi gjort något bra, tendera i att vi också orkar med det vi behöver jobba på.
Att inte falla på att all fokus läggs på det som man måste förbättra, utan man måste också utveckla det man redan e bra på.
Ingen är bra på allt, men alla är bra på något.
Livet är inte utstakat, utan det är du själv som lägger pusslet. Ibland passar inte bitarna och då lär man leta vidare. Ingen är bra för alla, men alla är bra för någon.

 

//Allt från mig idag, sov gott